Var gömmer sig min skatt?

10 september 2005 | Gammelhögen | 15 Kommentarer

Alkemisten, boken, av Paulo Coelho, handlar om en ung fåraherdes dröm om att finna en skatt. Han ger sig av från sitt kära Andalusien för att bege sig genom den nordafrikanska öknen till Egyptens pyramider för drömtyderskan har lovat att skatten även finns i verkligheten. På sin väg mot drömmen möter han flera kloka människor och fåraherden lär sig tyda tecken, tecken som leder honom mot sin dröm.

Alkemisten borde alla läsa och anledningen till att den dök upp i min blogg just nu är att jag har funderat lite över tillvaron i relation till den här boken. Paulo Coelho predikar om att man ska följa sitt livsöde och inte slösa bort sin tid på andra saker som inte leder till ”skatten”. När man är liten vet man vad man vill med sitt liv, menar han, och det är det livsödet man ska följa.

Men vilket är då mitt livsöde, har jag frågat mig, och än så länge har jag inte kommit fram till något konkret svar, för när jag var liten satt jag inte och funderade över livets möjligheter och mål utan lekte mest helt upptagen av lego. Jag byggde bilar, jag byggde städer, jag skapade samhällen där små legogubbar fick liv och vandrade omkring och gick till jobbet och köpte läsk på macken. Träd kantade gatorna och vägskyltar hälsade välkommen till legostaden Lillby där det försigick ett liv åtskilt från verkligheten, den som jag nu lever i och förväntas förstå mig på. Inten tanke på ”livsödet” hade jag då.

Så jag förflyttar mig lite längre fram i åldern och kommer på att jag ganska tidigt började rita hus. Jag ritade ritningar över hus som jag ville att de skulle se ut. Mitt drömhus ritade jag. Och häromdan så tänkte jag att ja, kanske, det är möjligen mitt livsöde, att skapa hus. Arkitektur, det är ganska intressant, för jag har kollat på de vackra och stora byggnaderna från sent 1800-tal i Helsingborg många gånger och förförts av hur utsmyckade med torn och ornament de är där de står bredvid bruna funkishus som växt upp under 60-talet. Och så pratade jag med någon i somras om takarkitektur och insåg att ett tak gör hela huset. Vad är ett hus med ett platt tak mot ett med torn på hörnen? Ett tak fulländar ett hus. Kanske arkitekt är något för mig? Det är ju dessutom lite mer handfast att vara arkitekt än att vara socialpsykolog, eftersom det senare inte kan definieras så lätt utan bara är en klump kunskap som man får använda bäst man vill och kan medan arkitekturkunskaper används för att vara just arkitekt.

Eller psykolog. Kanske vill jag bli psykolog också. Men det har jag aldrig kommit i kontakt med på samma sätt som arkitektur, även om det är grymt intressant. Jag tror dock att det som intresserar mig inom psykologin är själva vetandet, kunskapen, inte att behandla patienter och lyssna på problem dagarna i ända. Dessutom är det grymt högt intagningpoäng på psykologprogrammet (20,0), så det ska vara på reserven jag kommer in. Hur som helst tror jag att jag skulle tröttna på det ganska snart, nyfiken på alla andra ämnen som jag är.

Ett helt år har förflutit sen jag började plugga på högskola och innan jag vet ordet av har snart två år också gått. Det börjar bli dags att bestämma vad jag ska göra av mitt liv. Är det någon som har ett vettigt förslag?

Eller journalist. Journalist har jag funderat på hur många gånger som helst och det sjönk till slut på att det finns för få jobb. Annars har jag alltid sysslat med skrivande och… jaja, jag får helt enkelt ta och besluta mig för vad mitt livsöde är, innan jag kan veta vad jag vill och ska.

15 Kommentarer

  1. Gnosan

    Jag har inget svar att ge dig , bara en liten tankbubbla*.Det där med arkitekt låter spännande, kreativt och ansvarsfullt. Hus är ju någonting som ska förena nytta med nöje. Skapa trivsel och få människor att må bra, lite spykologi även i det .

    Svara
  2. papelito

    gnosan: just d.. men prata just m min granne o han sa att d va svårt o få jobb som arkitekt.. men d kanske man ska strunta i om man försöker följa sitt livsöde..

    Svara
  3. Din kära granne

    Patrik! Kära granne! Så här: Har du inte uppfattat budskapet i Alkemisten?! Han letar efter sin skatt – men han hittar den inte! Det är vägen som räknas. Inte vart man är på väg! :D

    Svara
  4. papelito

    kära granne: du e så elak ibland! tänk på dom som inte har läst den här boken än, så bara avslöjar du slutet! fy! om d inte var för att du e min granne hade d inte funnits nån pardon :p :) ..jag tror att d finns många sensmoraler i den där boken för övrigt.. man får helt enkelt välja den som passar en bäst..hehe

    Svara
  5. Gnosan

    Varför skotta innan det börjat snöa?
    Följ dina drömmar.

    Svara
  6. papelito

    gnosan: du e så klok du :)

    Svara
  7. Din kära granne

    Patrik, jag har ett önskemål. när du lägger ut dina lustigheter får du gärna utelämnna historien om studenten, är du bussig!
    Puss o kram!

    Svara
  8. papelito

    granne: d skulle aldrig falla mej in att utelämna d..d e ju d enda roliga som finns på min hemsida :p men vi får väl se..muhaha..*spänningen stiger* puss

    Svara
  9. Gnosan

    Har du bestämt dig än,..ler*

    Svara
  10. papelito

    gnosan: nä..*suck* jag har inte gjort d o jag vet inte om jag någonsin kommer kunna göra d heller :(.. jag får helt enkelt dra lott om saken om d ska fattas nåt beslut.. men jag har faktiskt kollat upp litegrann om alternativen, utbildningar o sådär..alltid ett steg på vägen :).. tack för omtanken :)

    Svara
  11. Gnosan

    Långsamt leder också någonstans,( Som Lisa Nilsson sjunger så vackert) Små steg, blir snart större, ska du se ;)!Du har ju redan tagit första steget, Lycka till.

    Svara
  12. papelito

    :D :D man blir så lycklig när du skriver sådär :D

    Svara
  13. Rita

    Klart du skall satsa på arkitekt,, du skriver ju så varmt om just det,, det är ditt kall, tror jag!

    Svara
  14. papelito

    rita: tror du verkligen d? d känns inte som mitt kall även om d e intressant, fast man kanske inte upptäcker om nåt e ens kall förrän man provat på d?

    Svara
  15. Rita

    Jag tror att du skulle bli en otroligt duktig och eftertraktad arkitekt! Någoting säger mej det! Å som sagt, man kan alltid byta, om det känns jättefel. Finns ju människor som jobbat med samma grej i många många år, och kommit på att dom vill göra nått annat, och då ”sadlat” om!

    Svara

Lämna ett svar till papelito Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *