Det handlar om hur man tänker

10 oktober 2007 | Gammelhögen | 4 Kommentarer

Jag fick energi av C när hon kom och hälsade på mig i helgen. Jag kände mig stressad och upptagen av tusen saker före hennes besök. Nu är jag lugn och avslappnad.

Ett inlägg om att hjärnan styr vårt liv i väldigt stor utsträckning.

Ändå har jag lika mycket att göra nu som före besöket. Med andra ord har de fysiska förutsättningarna inte ändrats, utan det måste vara jag själv som har förändrat mig. Och då tänker jag på min inställning till de fysiska förutsättningarna.

Det är förbluffande hur mycket ens eget tänkande påverkar hur man mår och uppfattar situationer. Jag kan välja att fokusera på allt jag har att göra och hur lite tid jag har över när alla måsten är gjorda, eller så kan jag bestämma att jag just ikväll ska ta det lugnt och använda lite tid åt att bara känna att jag lever. Då kan jag ta tag i alla måsten imorgon.

Måstena försvinner inte för att jag ignorerar dem, självklart. Jag måste fortfarande skriva mina texter till kursen, laga mat och tvätta. Men om jag planerar lite bättre och bestämmer vilken tid jag ska använda till vad, skapar jag samtidigt tid som jag kan använda hur jag vill. Då kan jag planera in när jag ska ha tid att träna eller läsa mina böcker till exempel. Och om jag planerar kanske jag inte behöver stressa mig igenom middagen utan kan ta mig tid att lägga några extra minuter på tillagningen och på själva ätandet.

Men planering är inte allt. Den löser väldigt mycket men kan samtidigt göra livet onaturligt inrutat. Så i grunden är det själva inställningen till sakerna jag måste ändra på och fråga mig om det är jag eller måstena som ska bestämma i mitt liv. Hur mycket energi får ett måste ta från mig? Får det ta så mycket att jag inte orkar stanna upp och prata med mina grannar eller inte hinner ringa till mina vänner? Vem lever jag för, mina måsten eller mig själv?

I helgen när C var här hade vi inga måsten. Det är lätt att det blir stressigt över att man måste göra en mängd saker när två distansare besöker varandra, eftersom vi inte ses så ofta och all tid blir värdefull när vi väl gör det. Vi försöker att motverka den stressen genom att ta det lugnt istället. Och jag insåg att det är skönt att bara ta det lugnt, att inte ha hundra projekt på gång samtidigt.

Det handlar om att leva i nuet och göra sitt bästa. En lugn och harmonisk människa klarar i slutändan av mer.

4 Kommentarer

  1. C

    Tänkvärda tankar…=)

    Svara
  2. papelito

    c: visst är det :)

    Svara
  3. C

    Hälsningar från mamma C (via C) att dina bilder är väldigt bra!
    Speciellt dina höstbilder =)

    Svara
  4. papelito

    c: hälsa mamma c och tacka för komplimangen, det värmer! :)

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *