Jag lämnar hemstaden för den här gången och återvänder i jul. Första sommaren som jag var hemma i Helsingborg över sommaren, ledig från studierna i Umeå, kändes det allvarligare att lämna staden igen på något sätt. Det var mer som jag ville ta farväl av än den här gången. Jag ville ta farväl av alla jag kände, jag ville ta farväl av staden och havet. Det var så dramatiskt, som att jag kanske aldrig skulle få återse staden igen. Men ett år senare, det vill säga nu, vet jag att jag kommer tillbaka, och att en termin på delvis främmande mark inte är så lång tid. Det finns telefon och det finns msn och tjugo veckors plugg går snabbt när man har fullt upp. Jag behöver inte ta farväl av staden på samma sätt som förra gången, för den här gången är det för andra gången, och kanske börjar vanan sitta.
0 kommentarer