Tyst, övergivet, dött

Jag tar på mig långkalsonger, dubbla tjocka strumpor, vinterjacka, halsduk, mössa och tjocka handskar. Sedan är jag redo att gå ut i femtongraderskylan och känna mig som att jag nyss landat på månen. Med stela steg går jag och lämnar spår efter mig på marken. Andedräkten ångar. Inte en människa syns, vilket det sällan gör på månen. Uppe på den klara himlen lyser något, det kan vara jorden. Det är tyst, övergivet, dött. Stannar man här ute för länge går man samma öde till mötes.

Ungefär så känns det att bo i Norrland när temperaturen sjunker och man inte onödigtvis går utanför dörren. Folk isolerar sig i sina lägenheter och inte ens bussen är ett lockande alternativ att ta sig någonstans eftersom man måste vänta minst ett par minuter på busshållplatsen innan den kommer. Det är tärande. Idag har jag nog insett att jag inte klarar av att vara en hel dag i en och samma lägenhet, i mitt studentboende. Jag kan bara fantisera om vad som skulle hända mig om jag skulle vara tvungen att vara på samma ställe i en vecka, eller två, eller mer. Med andra ord är det all möda värt att undvika situationer som kan leda till att jag blir instängd, alltså exempelvis Big Brother och fängelser. Tack och lov har jag nu inga tankar på att vare sig inleda en tv-karriär eller en kriminell karriär som leder till fängslande.

En lektor sa en gång att studentlivet innebär att man verkar i det fördolda. Man uträttar inget verk som får någon påverkan i samhället och det är ingen som värderar det arbete man lägger ner. Det är sanning, mina vänner, att som student pluggar man runt i sin egen värld utan uppskattning från omvärlden, och den enda som sätter värde på det man gör är en själv. Inte förrän efter flera år, när man har examinerat sig och har tagit sig igenom berg av plugg, kan man få lite uppskattning i form av förhoppningsvis en anställning. Tills dess får man finna sig i att bli ignorerad och känna sig meningslös, som att man inte fyller någon funktion i samhället. Som om man befinner sig på månen och tittar på jorden från miljontals kilometers avstånd. Vandrar omkring i ett landskap som är tyst, övergivet, dött. Köldvågen över Norrland är en bra liknelse över hur studentlivet är.