Bästa tiden på året

Jag är i Linköping. Hälsar på min kära J som jobbar här en del av sommaren. Tillsammans har vi varit ute på äventyr i Östergötland, tittat på slussar och kanaler och hälsat på i Motala, Norrköping, Söderköping, Berg, Mem och en rad andra små orter. Det finns så mycket att se i närheten av Linköping. Men det bästa med hela resan är självaste J.

Som hon själv sa en gång inte alltför länge sedan, att det är synd att vi är ifrån varandra på sommaren, för det är då allt händer. Visst är det så, att allt i det här landet händer på sommaren. Inte i februari, inte i novemer, utan på sommaren. De magiska sommarmånaderna lever landet och människorna upp, möjligheterna som annars ligger dolda i höstrusket eller vintertristessen kommer upp till ytan, människor börjar röra på sig, leta sig ut, upptäcker nya saker och njuter. När sandaler och bara ben rör sig längs kullerstensgator och varmdallrande vägar längs grönböljande kullar känns landet som ett helt annat, som ett land som inte har något som helst att göra med den där nationen som huttrar vid busskuren i vinterstormen en regnig januarimorgon. Havet som piskar längs kusterna, mörkblått och skummande, förvandlas till en välkomnande ljummen badbassäng där man kan ligga och slappna av och drömma. Bästa tiden på året. Den vill jag dela med den bästa människan jag vet.

Till helgen är det Roskildefestival. I övermorgon, onsdag, åker jag dit. Ska dela tält med två kompisar från Helsingborg, N och P, första gången för båda två. Men det finns andra som har varit på festivalen tidigare så helt vilse hoppas jag att vi inte kommer vara. Vad gäller musiken har jag inte så stor koll på vilka som spelar, men det är kanske en sekundär sak på en så stor festival som Roskilde. Nästa år, om det blir något, kanske jag inte kommer vara lika begeistrad av den mängd människor som samlas på en gräsplätt för att campa så att jag kan njuta av musiken också.