Redan tre veckor har gått. Tunnelbanans unkna odör är redan långt borta i mitt medvetande.
Istället drar jag ett djupt andetag och smakar på den helsingborgska luften. Tittar ut från C:s balkong och skymtar konturerna av dansk mark bakom träden. Känner saltet i luften, känner den kyliga vinden längs soluppvärmt tegel. Dricker äppelmust från fabriksbutiken i Kivik.
Bilar, bussar och cyklar som letar sig ner längs vägen utanför mot centrum. Helsingborg är alltid i rörelse. Stockholm också, men på ett annat sätt. I Stockholm åker folk bara fram och tillbaka. I Helsingborg åker folk för att komma någonstans. Till havet, till Danmark, till Malmö eller vart det nu kan vara. I Stockholm kvittar det hur långt man åker med tunnelbanan, man hamnar i alla fall bara i Stockholm igen.
Äppelmusten köpte vi när vi gjorde en bilfärd till andra sidan Skåne, den sidan dit man inte brukar åka när man bor i Helsingborg. För här tänker man inte på Kivik, Åhus, Simrishamn eller Brösarp. Här tänker man västerut, på Öresund, Köpenhamn och Helsingör. Det som finns på andra sidan Skåne känns mycket längre bort än det som finns på andra sidan Sundet.
Och på sommaren blir den känslan som tydligast. När vädret värmer är det vid Sundet allt händer. Människor badar, grillar, turar, promenerar och äter glass. På stränderna radar vi upp oss, samlade runt vårt eget lilla hav. Två timmar till andra sidan Skåne känns plötsligt outhärdligt.
Så när människor i tunnelbanestaden frågade om jag skulle åka hem till Skåne i sommar skulle nog svaret ha varit nej istället för ja. Det är inte Skåne jag åker till. Det är Helsingborg och Sundet.
jaou jaou. duo åck diit heelsiingbourg :) jaoug gilarr kivik i alla faoul. hoppas du får en fin sommar pattrick!
malin: hoppas att du oxå får en fin sommar!! kramar