Ett liv, tre världar

En halv bassänglängd hade vi bakom oss och det började bli en tävling, sida vid sida. Utan att låtsas om det försökte jag öka takten. Kraftigare simtag. Häftigare andning. Han ökade också takten. Framme vid änden av bassängen fick han innervarv. Jag fick yttervarv när vi vände. Jag lyckades utan att halka efter allt för mycket. Ännu större simtag. Flåsig andhämtning. Försökte undvika att få en kallsup. En snegling i ögonvrån och jag knappade in centimetrar. Blicken fäst i andra änden av bassängen. Nära kramp i vänster vad. Din j***a idiot tänkte jag när vi närmade oss änden. Han försökte trycka ut mig i kanten, så att jag inte skulle kunna vända. Då gav jag honom en elak blick. Men han sa hej. Vi hade pluggat tillsammans i Umeå.

I bland går världarna in i varandra. Min värld i Helsingborg, min Umeåvärld och min Stockholmsvärld. Människor som jag känner från Helsingborg har inte varit i Umeå, människor från Stockholm har inte varit i Helsingborg. Det är olika grupper av människor som ingår i mitt liv, men de finns på olika platser och träffar inte varandra. Inte mer än ibland, som i badhuset när Umeåvärlden kommer simmande in i Stockholmsvärlden.

C brukar säga att vi lever olika liv trots att vi är tillsammans. Så är det kanske. Vi bor ju i olika städer. Så när jag flyttar hem i framtiden, lämnar jag då mitt Stockholmsliv bakom mig och byter liv till Helsingborgsliv? När jag flyttade från Umeå var det så. I dag lever Umeåtiden mest som minne. Emellanåt har jag kontakt med den via mejl, telefon och någon gång ett besök.

Men så finns också gränsöverskridarna. Som mina vänner C och B, inte att förväxla med underbara flickväns-C. De bor i Stockholm men kommer som jag från Helsingborg. De kopplar ihop världarna, skapar en helhet. Det är viktigt med sådana personer, som binder ihop ens liv.

Och i slutändan kommer mitt liv alltid att utgå från Helsingborg. Det är där jag känner mig hemma. Kanske är mina andra liv tillfälliga och kommer att falla i glömska så småningom. Eller så kommer de att leva kvar som minnen. Kanske kommer viktiga personer i dem att på ett eller annat sätt bli en del av mitt Helsingborgsliv. Till dess är det ganska kul när världarna gör sig påminde om varandra.