När den ljumma vinden blir sval, löven mörkgröna och det går krusningar på Öresund förstår jag. Det vi hade under några få månader är på väg att ta slut. Igen. Det jag fick och tog för givet, som jag inte förstod att använda ordentligt när jag hade det. Det känns i luften.
Jag satt inne i bland. Jag jobbade för det mesta. Jag sov, jag tränade, jag satt framför datorn. Och nu när jag har varit så in i helskotta otacksam får jag straffet. Längre nätter, ogästvänligare moln, starkare blåst. På med tvångströjan så att jag inte fryser.
Slut på picknickar i gräset vid havet. Slut på bad efter jobbet från bryggan. Inga fler stunder på balkongen. Om hörnet står ett lågtryck på tomgång som kommer att suga den sista värmen ur staden. Regnet kommer, mörkret, påträngandet av hösten. I stället för att ligga och guppa på rygg i havsvattnet och titta upp på vita moln får jag ligga framför tv:n och höra regndropparna mot fönsterblecket.
Sensommaren är här.
Hantera.
Jag måste hantera det.
Vi måste hantera det.
Hela Sverige måste hantera det.
Men vad är detta för negativitet! Hantera? Ja, såklart!
Sensommar, det är höst, det är SKÖRD! Hur går det med morötterna?
Gå ut i skogen och hämta kantareller och trattisar. Gå på Mickelsmäss marknad och smaka på en massa godsaker. Plötsligt får man lov att vara inne på kvällen och göra såna saker man inte ids med på sommaren; hantverka och mysa. Tända ljus. Mysig kofta Snart är vintern här. . Vänta på att det ska börja snö och till slut bara gå ut i det ymniga snöfallet och bara lyssna på hur de landar på marken. Komma ut i ett varmt stall och dra av sig vanten och känna en varm hästmule mot fingrarna. Åka skidor, åka pulka, snart är det vår-vinter och då kan man ju åka spark med hundarna igen. Och innan vi vet ordet av … Så kan du sitta på balkongen igen, gå ned på stranden och titta på palmerna (!) och ta en öl.
Det du min vän.
Kram på dig!
Agnetha: Kära du, ja så klart, jag håller med dig, det är härligt med vinter och snö. Men. Här nere i södern har vi inte så mycket snö. Och vintern varar alldeles för länge tycker jag. Dessutom har mina morötter inte växt som jag har velat, det blir mest rötter med ganska lite morot på. Hösten är mysig på sitt sätt när den kommer, men det är alltid med viss saknad som sommaren försvinner bakom mig. kramar!