Oh härliga arbetslöshet. I dag kändes det som att du kom för första gången. Lät mig sova till halv elva, stiga upp utan att duscha, läsa morgontidningen noggrant. Sedan lät du mig ligga i soffan hela förmiddagen och läsa tidskrifter, om stora fiskar, översvämningar, träd och Berlinmuren. Hela förmiddagen. Tills solen började gå ner igen, jag tittade på klockan och insåg att alla kontorsarbetare redan gått hem för dagen.
Nackdelen med arbetslöshet är att det är lätt att hela dagen blir förmiddag, att jag aldrig kommer in i duschen, redo för världen utanför de gråsmutsiga fönsterna. Men om, och det händer i bland, jag någon gång lyckas ta mig förbi den där gränsen, finns det outtömliga möjligheter. Och framför allt fri tid att förfoga över på det sätt som jag vill. Men det är väl beviset för att jag är lat, eller för att jag är bortskämd, att jag, som nu har denna tid och dessa möjligheter, inte använder dem.
Det är som med Stockholm. Flest möjligheter i Sverige, svårast att välja mellan dem. Och resultatet blev att jag inte gjorde något av det, nästan. Tänk om jag skulle flytta till en diktatur där valfriheten var mindre, möjligheterna färre och den egna tiden knappare. Kanske skulle jag få i uppdrag av diktatorn att jobba på en fiskebåt och fiska efter stora fiskar, kämpa mot översvämningar, plantera träd längs diktatorns tomtgräns eller bygga en ny berlinmur för att hålla terrorister borta. Då hade jag i alla fall fått något gjort. Om det nu är det som räknas.
hahaha, tur du känner folk på af. Om vi inte lyckas hitta ett jobb till dig ska vi åtminstone dra ut dig på lunch. Och sätta stopp för förmiddagarna vid 12. :-D
The devil’s lawyer: Jag tackar för servicen!
;-) Tur du kan ha nån nytta av af.
Välkommen till min vardag ;) Nejdå, men jag känner verkligen igen mig i det du skriver, med den skillnaden att jag ibland kliver upp ur sängen då folk går hem från sina jobb. Dags att göra någonting åt det? Ibland blir jag så jäkla sur på mig själv att jag tvingar att sätta mig vid datorn och skicka ut jobbansökningar. Hittills har ingenting hänt. Hur länge orkar man och vad gör man under tiden? – Jo man ligger kvar hemma i soffan hela dagen.
Men snart händer något kul, då ska vi ses och hitta på massa kreativa, roliga saker tillsammans!
Kram
Malin: Det gäller att ha något att se fram emot. kram!