De gånger om året som jag åker till Köpenhamn kommer jag alltid hem med inspiration. Staden andas lite samma känsla som Amsterdam, känslan av att allt är lite lättare och friare. Det är en gammal klyscha så klart, att danskarna skulle vara mer avslappnade och mysiga, och det går hur lätt som helst att slå hål på den, men det tänker jag inte göra nu.
I stället vill jag hylla de vildvuxna träden och buskarna som samsas med pampiga paradvåningar, matserveringarna som ställer ut trämöbler i gatan, barerna som låter gästerna sitta på trottoaren, alla köpenhamnare som cyklar, som smyckar ut sina stålhingstar med blommor och färg, som parkerar sina bilar på fel sida av vägen. Friheten ÄR faktiskt lite större i Köpenhamn.
Och det finns en blandning mellan gammalt och nytt och litet och stort som ofta saknas i Sverige. Den uråldriga tygbutiken, slaktarbutiken, skoaffären och bodegan finns kvar – bredvid hypermoderna glasbyggnader med svarta kostymer. Det skapar en opretentiös blandning som gör staden spännande. Överraskningarna ÄR helt enkelt lite fler i Köpenhamn.
0 kommentarer