En av de viktigaste egenskaperna hos en bra stad är utrymmet för spontanitet. En gatumusiker i ett gathörn, en ordväxling mellan två främlingar, en tillfällig fotoutställning. Helsingborg må ha många goda sidor, men spontanitet är inte en av dem.
Annat är det i Lissabon där jag var på semester. Nu är jag medveten om att miljöombyte i sig gör mig på bra humör och att jag därför är mer mottaglig för intryck, och att allt i Portugals huvudstad är nytt för mig. Men ändå, det finns en viss spontanitet på Lissabons kullar som inte finns här hemma.
Helsingborg är en innehållsrik stad. Det finns ett rikt kulturutbud och en massa krogar. Kulturen borgar för nya intryck och krogarna för nya möten. Men ändå är det något som saknas, som finns i Lissabon.
För här i Helsingborg är kulturen planerad uppifrån. Utrymmet för den som vill ge uttryck för sin konstnärlighet utanför de stora scenerna är starkt begränsat. Och krogarna har samma koncept, det finns inget utrymme för överraskningar.
Jag vill springa runt ett gathörn och höra marimbaspelare. Jag vill hamna på restaurang där jag inte får välja vad jag får äta, utan det gör personalen åt mig. Jag vill dansa till musik som jag aldrig har hört någon annanstans, inte ens på Mix Megapol.
I bland känns det som att åka från DDR till Las Vegas när jag sätter fötterna utanför Helsingborg. Jag undrar varför, men hittar inget svar.
Kan rekommendera Budapest! Oxå mer spontanitet än Sundets pärla! :)
Jag tyckte inte att Budapest var så imponerande när jag var där, men det var ju bara en dag på tågluffen, kanske behöver staden mer tid.
Jag tycker du ska ge de ställen du besökt en andra chans. Verkar inte som att du fick uppleva den rätta känslan på flera av platserna du var på medan du tågluffade. Föreslår att du reser dit igen, kanske någon gång då jag också ska dit! ;)
Många av städerna skulle jag säkert behöva besöka igen, men det tar ju tid. Säg till om du ska dit! :)